Jag har precis skummat igenom en artikel av Scot McKnight (som är professor i Religious Studies på North Park University (Chicago, Illinois)).

Det är en bra introduktion över överblick över EC. EC har ju problemet och fördelen att det är så vitt, så det inbegriper så många olika sätt att tänka på, lite som Svenska Kyrkan… Det är bland annat därför jag ser EC som något som skulle passa rätt naturligt in i Svenska Kyrkan. Jag tror vi behöver arbeta mycket medvetet med hur vi ska svara på vår tids frågor, något som gäller i varje tid. Och Svenska Kyrkan har i ärlighetens namn mest gett intrycket av att ligga efter de senaste hundra åren. Likadant är det nu, förre ärkebiskopens inriktning passade nog rätt bra som svar på en del 40-talisters intressen och tankar men hur bra går de egentligen överens med yngre generationer?

Jag tror att det vi i dagsläget kallar för klassisk konservatism och klass liberalism allt mer kommer spela ut sin roll, de är svar på gårdagens moderna fråga: Passar den kristna tron verkligen in i ett modernt förnuftsdrivet samhälle? Frågorna av idag är ofta på andra plan, det är inte så svårt att acceptera en andlig tillvaro, däremot är det svårt att acceptera institutioners id?�er om hur människor ska leva. Man har en misstro gentemot hierarkierna och varför skulle kyrkans representanter har något att komma med till mig?

Där tror jag vi har en stark utmaning, att faktiskt arbeta med människors tilltro till oss, att på det praktiska vardagsplanet dela vår tro med människor inte bara med ord utan också med gärningar. Men inte heller med bara gärningar för då blir det “bara” välgörenhet.

Om det kristna evangeliet är så goda nyheter som vi säger, varför gör vi inte mer av det?