postmodern vadå?

Gick upp 06.00 (inte så anmärkningsvärt numera för min del, men för några år sedan skulle jag inte trott på att jag skulle fixa det), började jobba kl 08.00. Ordnade utskrift och kopiering av nya mässordningar till Årstakyrkan. Vilket tog rätt mycket tid, för det krånglade och jag hade inte min Mac med mig… (sabla Adobe Reader och Windows shareware som inte låter en lägga in en tom sida i en existerande pdf-fil!)

Sedan blev det att förbereda inför dopen och vigseln.
Varpå jag åkte till Vaksala för första dopet. Dop är kul

Efter det blev det en kort lunch med genomgång av den kommande vigseln (så ingen egentlig rast) bar det iväg till Gamla Uppsala kyrka för att vara där i god tid så ingen stress skulle föreligga. Var skönt att vara i god tid eftersom det var första gången jag tjänstgjorde i den kyrkan, det är ju en del man helst vill ha koll på i god tid innan vigseln börjar… Vigseln gick bra (brudparet svarade bägge ja och sa sina löften ).

Sedan blev det ilfart tillbaka till Vaksala kyrka för sista dopet. Kom en kvart innan dopet började, inte bra. Men hade förberett allting så det var bara att svida om till liturgiska kläder + att barnet inte kom förrän efter mig ändå.

Sen blev det att vika och häfta mässordningarna för imorgon och sedan åkte jag tillbaka till Årstakyrkan för att byta om igen från kostym och lämna ordningarna där inför imorgon.

Kontentan av dagen är som följer:

• Det är roligt att ha dop och vigsel (visste dock redan om det sedan tidigare…)
• Det är kul att ha vigsel i Gamla Uppsala kyrka — som är alldeles utmärkt att gifta sig i!
• Aldrig igen ha kyrkliga handlingar (dop, vigsel och begravning kallas så numera när man vill använda ett samlingsbegrepp) så tight inpå varandra i olika kyrkor.
• Särskilt inte när ens primära transportfordon är en cykel (!)

Mja, snarare väldans sömnig.

Sommaren har ju varit sätt intensiv och de veckor som jag var ledig på, var jag inte så inne på att producera innehåll på. Sånt gör man ju en hel del annars med. Så att säga…

Men nu drar hösten igång, så vi får väl se vad som händer här

Så var det idag dags för min del att få en iPhone då. Fast helt enkelt var det ju inte. När telefonsamtalet kom blev jag glad. Men hon som ringde sa att det inte gick att hämta ut en lokalt eftersom jag även beställt en från telias hemsida. Så jag blev lite besviken men ringde ändå Telias support och fick där veta att det går bra. Men när jag då ringde butiken igen, så var min telefon förstås redan given någon annan.

Så jag ställde in mig på att vänta åtminstone en vecka till. Men till min stora förvåning ringde de mig på eftermiddagen och hade en lur åt mig.

Men det kräver verkligen en del övning med det här tangentbordet…

Under våren fick jag börja vässa mina morgonvanor en hel del. Som student har man (oftast) inte samma tryck på sig att gå upp tidigt som man har när man är i arbetslivet. Tack och lov innebar sista terminen på Johannelund att vi började 8.15 på morgonen och att jag därmed behövde stiga upp i tid för att hinna dit. På så vis hann jag börja vänja mig för arbetslivet. Men att stiga upp på morgonen är inte nödvändigtvis särskilt lätt. Ens när man lägger sig någorlunda i tid.

Jag har stött på Steve Pavlinas blogg tidigare och har där hittat tips om att bli en “early riser”, det grundläggande han beskriver är att man bör gå upp samma tid varje morgon oavsett vilken dag i veckan det är. Det är nyckeln enligt honom. Man lägger sig när man upptäcker att man inte längre kan vara vaken, han exemplifierar med när man inte längre kan läsa en sida i en bok utan att glida iväg. På så vis menar han sig ha byggt en sömnvana som ger honom den sömn han behöver och som faktiskt blir aningen kortare än annars, eftersom man inte är i sängen mer än vad man faktiskt behöver. Alltså att man inte ligger i sängen och vrider sig.

Att gå upp tidigt har jag kommit igång med (uppenbarligen…) men att få en bra sömnvana som helhet… där är jag inte än. Ska testa lite med detta och se hur jag klarar det. Ska bara komma ihåg att inte vänta till det blir svårt att läsa med att be tidegärden bara (en annan miss jag har gjort många gånger, blir inte lika roligt då).

Hur är dina morgonvanor?

Verkar ha fått allergi på senare år mot någon form av pollen. Vet inte riktigt vad än, men ska kolla upp det framöver. Dock blir jag väldigt trött och dimmig av vanliga Clarityn. Någon som vet någon medicin man inte blir trött av?

Så vad säger man så här 3.5 veckor efter prästvigningen och det påbörjade arbetslivet som präst?

Yes! Äntligen! Underbart att få vara ute och arbeta!

Inte så att jag menar mig vara färdig som person på alla sätt, eller ens som präst, som det här skämtet antyder:

Den unge prästen hade just flyttat in. Ett par äldre församlingsbor kom för att hälsa honom välkommen, just som han höll på att packa upp alla sina böcker.
— Den förra prästen hade väl mycket böcker han också?
— Nä, sa en av församlingsborna, han var utlärd när han kom han.

Slutgiltigt utbildad eller färdig som person blir man inte under jordelivet. Men nu är ett kapitel i mitt liv avslutat, nämligen prästutbildningen. Visst jag har en vecka kvar innan den officiellt är avslutad och jag får mitt examensbevis, men det som är kvar innan dess är en avslutning för klassen, en dags utvärdering och slutligen en avslutning till (dock för hela skolan då). Så jag ser det som att min utbildning i allt väsentligt är avklarad och slut.

Det känns märkligt. Inga PM som ska in, inga uppsatser som ska skrivas, inget nytt språk som studeras. Jag har fått min teologie kandidat-examen (det är inte den examen jag får ut först på fredag utan det är en examen på att jag gjort klart min pastoralteologiska utbildning, och sen kommer ytterliggare en examen på lördag om lite mer än en vecka, nämligen prästexamen och sen slutligen vigningen). Men det finns inte längre någon prestation som ska utföras innnan prästvigningen.

Jag tror inte att omvälvningen som det innebär att ha klarat av en längre akademisk utbildning skiljer så mycket mellan disciplinerna, däremot möter man en onekligen stark kontrast när man blir präst, mellan vad man gjort under studierna och vad man kommer göra i tjänst. Under studierna har jag ju studerat historia, själavård, liturgi, hebreiska, bibeltexter mm. och när jag börjar arbeta så finns det många andra saker som blir viktiga och verkligheten är ju knappast en spegel av den akademiska världen.

Men jag ser fram emot både vigningen och den tjänst som därmed börjar. Det känns roligt att kunna göra det nu, det har tagit sin tid att ställa om från akademiker till att växa in i tanken på att snart verkligen bli präst. Det där man hade i sikte för 6 år sedan, men som nu kommer bli verklighet.

Så, min utbildning är slut nu och jag börjar se en delvis annan tillvaro hägra en bit bort. Inte för att det yrkesverksamma livet i kyrkan nödvändigtvis är så mycket roligare eller bättre än studierna, alla gånger. Utan för att det var ju det här jag började och slutförde studierna för. Till det kommer den ju rätt grundläggande komponenten att det var ju detta som Gud kallade mig till.

Det kommer onekligen att bli intressant.

Nu bortgågne senatorskaplanen Richard Halverson (från They like Jesus but not the Church av Dan Kimball, sidan 82):

Historians of religion like to say that christianity was born in the Middle East as a religion, moved to Greece and became a philosophy, journeyed to Rome and became a legal system, spread through Europe as a culture — and when it migrated to America, christianity became big business.

Förutom att jag firar jul och därmed inkarnationens mysterium så arbetar jag med mitt examensarbete, så jag har varit rätt låg i min aktivitet på den här bloggen (och för den delen på kyrkansframtid). Men jag har idéer och tankar både på blogginlägg och podcasts inför framtiden. Och jag hoppas ha mer tid till sådant under vårterminen då studierna får en lite annan karaktär än de akademiska som präglat min tillvaro de senaste 5.5 åren.

God Jul och Gott Nytt År! Och glöm inte kolla in kyrkansframtid och lyssna på missade GodPod Sweden avsnitt!

Först blir man förvånad över att 24-åringens liv räddades med en stadig dropp där han fick i sig rätt mycket vodka över några dagar.

Men sen kommer man ju ihåg, att det är ju ofta gift som ligger till grund för många bra mediciner, tänker på giftormen som brukar dyka upp i sådana sammanhang…

Hoppas bara han inte redan var alkoholist eller så…