Den som känner mig vet om att jag är en rätt hängiven Linuxanvändare. Jag har av och till använt Linux fr.o.m. -98 och användandet ökade bara med tiden, ju mer jag kunde öka mitt Linuxanvändande desto mer gjorde jag det. Det gick förstås inte i början att göra det på heltid, för det var så mycket småprylar som inte fanns och inte fungerade ordentligt och om det fanns var det ändå så krångligt för en nybörjare att få dem att fungera.
Men efterhand som mina kunskaper ökade och stödet för olika former av media ökade i Linux och för den delen mängden riktigt bra program för Gnome så ökade även mitt användande. När jag köpte min DELL-laptop (som jag fortfarande använder) alldeles i början på 2003 hade jag inga intentioner att köra Windows särskilt mycket. Nu blev det inte helt så, eftersom det fanns spel och annat smått kul som gjorde att jag ändå hade Windows installerat på datorn rätt mycket. Men det var ju inte alls särskilt ofta jag startade Windows längre eftersom spel inte är en aktivitet som jag pyssla med lika mycket som annat.
När man väljer ett system över ett annat väljer man både dess fördelar och nackdelar över det andra systemet. Att välja Linux framför Windows XP var faktiskt inte särskilt svårt, eftersom Windows (även tidigare versioner) alltid dragit med stora säkerhetsproblem och en inflexibilitet som jag inte gillat. Särskilt på senare år har det hänt oerhört mycket i Linuxvärlden, för min personliga del var skillnaden inte lika markant eftersom jag efter hand lärt mig en del handgrepp för att få saker att ske som jag vill. Men för den som inte är lika sugen på att sätta sig in i en massa har numera en oerhörd mängd gratis och behöver inte oroa sig särskilt mkt över att datorn ska klara det vardagliga. Tvärtom.
Min uppskattning och trohet mot Linux har alltså ökat med åren, den största skillnaden för mig var när jag bytte från linuxdistributionen Fedora till Ubuntu som har en fantastisk community och är mycket välbyggt. Ubuntu har under de 2 (?) år som jag använt det gått från klarhet till klarhet med sina halvårslagda släpp.
Sedan Apple släppte sina nya datorer som hade operativsystemet Mac OS X har många Linuxanvändare (och Windowsanvändare) bytt på grund av den integrerade upplevelse som en dator från Apple erbjuder till skillnad från Windows och i viss mån Linux. Ubuntu har under åren här kunnat positionera sig rätt starkt gentemot OS X till exempel har Linuxvärlden haft en egen variant av Spotlight som till och med blev publik innan Spotlight. I Linux har vi haft flera skrivbord väldigt länge, längre än jag har kört Linux. OS X får det nu till sommaren (gissningsvis) då nästa version av OS X kommer ut.
Det som fattats mig i Ubuntu nu på senare tid, det senaste året kanske eller lite mer är medieprogram. Jag syftar på program för att spela in podcasts (som Garageband) videoredigerare (som iMovie). Numera har det börjat växa fram program för att fylla dessa nischer, så har man tålamod kan man snart göra både och på ett enkelt och smidigt sätt. Men det är inget jag har i handen idag. Därför spelar jag in mina podcasts på min frus iBook och det pillande med film jag gjort är också gjort där. Varför? För att där finns en integrerad lösning som fungerar perfekt. Det är precis detta Microsoft söker med sitt Windows Vista men man behöver inte vara särskilt paranoid för att misstro dem skarpt.
Här står jag nu (eller snarare sitter framför min dator) och konstaterar att den visserligen fungerar än så länge men inte längre har någon batteritid att tala om och att jag vill ha trådlöst nätverkskort integrerat, en widescreen skärm med högre upplösning, en tyst dator, riktigt bra batteritid, inbyggt bluetooth stöd och stöd för min mobil så jag kan synka den ordentligt, de där mediarelaterade programmen som fattas mig o.s.v….
Allt det där skulle jag få om jag köper en macbook, den är tyst, snabb, mkt bra batteritid, har en massa bra program inkluderade från början, har stöd för en massa av de program jag gillar från Linux. På många sätt är det det bästa av två världar. Men ändå inte, för man köper ju både fördelarna och nackdelarna… Köper jag en mac köper jag återigen ett system där ett företag styr över min dator och jag är bunden till vad de vill och inte vill göra. Den öppna communityn som Ubuntu och Linuxvärlden innebär är oerhört öppen och man är inte bunden till ett företags godtycke.
Men en macbook kommer det att bli, när vi har pengarna och när nya OS X kommit ut. Jag vill nämligen ha de där prylarna, samtidigt kommer jag förstås att installera Ubuntu och köra det också. Men frågan som återstår är, kommer jag att vara nöjd med OS X (eller bara köra Ubuntu) eller kommer jag för evigt vara kluven mellan två system som jag så länge var med Windows och Linux?
Tags: Linux, macbook, OS X
